Jag tror att jag har hittat en balans,
snälla måtte det hålla.

Visst det är fortfarande jobbigt, men det är inte för jobbigt and that my dear friend, I can handle.

Hur en människa kan vara så elak och inte fatta hur fel det är,
jag är inte arg, besviken eller uppgiven längre.
Det har nästan gått över till en sjuk fasination.
Hur funkar denna människan och kommer jag någonsin förstå?

Hur kan man vara så clueless...

Haha

Ja jisses.